Jag kollar på en intressant dokumänter om självmord. Om hur ungdomar (12-16 år) tar sina liv, och framför allt hittar all information dem behöver om det och likasinnade själar på nätet. Det är fruktansvärt.

Jag kommer ihåg mig själv när jag var i den åldern, och ja, man måddde "dåligt" utan någon egentlig anledning; mamma var "elak", killen man gillar är inte kär i en, allt är bara allmänt värdelöst. Och då kom dessa tankar, "tänk om jag skulle ta mitt liv bara för att visa dem", "jag mår så dåligt, det är lättare att få slut på det", "jag ser inte bra ut". Som tur är kom det aldrig längre än till just tankar om självmord. Det är så ENKELT att hitta andra ungdomar på internet som känner likadant. och det är inget märkvärdigt att känna så när man är så pass ung, när man inte förstår hur tiden fungerar, att man växer upp och blir en fullbordad människa så småningom. Man påverkas så lätt av texter, musik och andras tankar i den åldern, man tror att dem blir ens egna. Och så gör man det fruktansvärda misstaget som verkar så bra för just den studen, man hoppar eller så hänger man sig.

Jag har alltid sagt att det bara är svaga människor som inte orkar ta itu med sina problem som tar sitt liv. Jag har glömt bort hur det är att vara i den åldern, när man suger upp allt runtomkring sig som en svamp. Min första kärlek, en kille vid namn Simon, tog sitt liv för ett par år sedan. Han hade precis tagit studenten, hade inte ens hunnit fylla 20 år. Han gick ut i skogen och hängde sig mitt i natten. Och trots att jag och han inte hade haft kontakt dem senaste 4-5 åren, så var det ett sådant ofattbart slag. Att förstå att han inte längre existerar, att han aldrig kommer att gifta sig och få barn, aldrig vara en lycklig vuxen människa. Och den enda anledningen är den tillfälliga svagheten som han kände just den perioden under sitt liv. Det var inget annat planeternas positioner som aspekterade hans personliga planeter och fick honom att känna det han kände, tydligen starkt nog för att ta sitt liv. Det är så svårt att greppa. Jag går fortfarande in på hans facebook ibland och inser att den profilbilden kommer aldrig att bytas, inget annat än vi "hoppas du har det bra där uppe i himlen" kommer att stå på hans vägg. Han har inte ens jävla timeline, för att hans är över.

Jag förstår idag att om jag som ung hade tagit ett sådant steg, att ta mitt liv, så hade jag hade missat så oerhört mycket. Mitt första förhållande, mina astrologikunskaper, dem vänner jag nyligen fått, att vara student, att inse att mitt utseende ändras med tiden, att JAG ändras med tiden. Nu som 22-åring har jag fått uppleva så mycket sen högstadiet när jag mådde värdelöst. Jag kan bara tänka mig hur mycket liv jag har framför mig idag, hur mycket erfarenhet, upplevelser, människor och känslor jag har framför mig, innan MIN tid är kommen. Jag bestämmer över mitt liv, absolut. Men det finns en tanke med att jag är den jag är, att jag är vart jag är och att jag gör det jag gör, att jag överhuvudtaget existerar. Och den tanken är inte min att förstöra genom att ta det mest värdefulla jag har, min tid här på denna planet. Jag har blivit given en viss tidssträcka att uppleva och påverka, och den har jag inte rätt att avsluta tidigare än vad som är tänkt.

Jag blir så frustrerad när jag hör och ser tonåringar som tar sitt liv. Dem har inte en tanke på sina stackars föräldrar, och det är väl det minsta problemet. Dem ser inte den stora bilden, dem ser inte sin framtid, för att dem är så pass unga. Det enda dem ser är JUST NU, och det driver dem till att hoppa, skära, och ta överdoser. Jag är livrädd för att jag kommer att ha barn någon dag som är så uppslukade av sina tillfälliga, nedstämda känslor att dem begår ett misstag som inte går att få ogjort.

Detta inlägg har inte mycket med astrologi att göra, men jag blev så påverkad av det jag såg nu, att jag var tvungen att skriva av mig.

Ikväll har jag roat mig med mitt vanliga sällskap beståendes av en fisk, en oxe, en vattuman och mig själv i form av en jungfru (ja, jag håller koll på vilka soltecken mina vänner har, och inte bara soltecken, jag kan deras astrologiska kartor utantill).

Jag har ofta funderat på hur det kommer sig att våran kvartett kommer så fantastiskt bra överens, och det finns ett astrologiskt svar till det. Jag tar mest upp månen och sol då det är dessa planeter som utgör kärnan för ens personlighet, vad man består av så att säga. Merkurius är sättet man uttrycker sig på, venus är ens smak, mars är hur man väljer att använda sig av sin energi, sen kommer dem högre planeterna. Således är sol och måne den kärnan som utgör en som person.

Vi har mig; en soljungfru och en måntvilling, jord och luft blandat. Man brukar säga att dem aktiva elementen, pluselementen är eld (vädur, lejon, skytt) och luft (tvillingar, vågen, vattuman) och dem "negativa", passiva, även magnetiska elementen är vatten (kräfta, skorpion, fiskar) och jord (oxe, jungfru, stenbock). Nu handlar det inte om att dem som tillhör jord och vatten elementen är passiva eller negativa, utan snarare att dem tar emot och omarbetar energi, medan eld och luft elementen sänder ut energi.

Alltså; i mitt gäng, är vi två flickor (inklusive mig) och två pojkar (vi är inga par, en av pojkarna har en flickvän, det är även honom jag är hjälplöst förälskad i. Drama någon? Månkonjuktion någon?). Den astrologiska förteckningen över oss ser ut som följande: Jag är en soljungfru och en måntvilling, den andra tjejen är en fisksol och lejonmåne, en av killarna är en solvattuman och en månlejon, och andra killen är en soloxe och måntvilling. Intressant eller hur? Vi fyra utgör en intressant kombination, speciellt vad gäller månar. Två lejonmånar (tjej, kille) och två tvillingmånar (tjej, kille), luft och eld, båda väldigt energiska element, vilket ger oss den här högljudheten som alla utanför vårt gäng stör sig på men som vi inte kan låta bli, och som kommer så naturligt (det är sjukt, vi kan sitta på ett café och diskutera ett av våra vanliga ämnen, och helt plötsligt tittar jag runt och ser hur folk bara stirrar ont på oss, och inser att vi skrattar och pratar aaaaalldeles för högt).

Vidare har vi två jordsolar (jungfru och oxe, tjej och kille), en luftsol (vattuman) och en vattensol (fiskarna). Det finns inga element som saknas bland oss fyra. Tillsammans utgör vi alla fyra elementen, vilket gör att vi tillsammans känner oss rätt så fullbordade. Framför allt är det väsentliga som jag nämnde tidigare i det här fallet, just månarna. För att solen symboliserar endast hur man själv känner sig, den här innersta essänsen av en. Jag är en soljungfru, jag känner mig lugn, jordisk och analytisk, men jag framstår inte som det inför andra människor. Varför? Jo, framför allt är det ascendeten (utseendet och sättet, här kommer vi inte på hussystem som jag inte ens börjat gå igenom) som spökar och ger människor som inte känner mig väl fel uppfattning om mig. Men mina vänner har tagit sig förbi mitt första hus (det första man märker och känner av när man träffar någon ny) och känner framför allt av min måne som symboliserar det jordliga liv vi lever, dvs våran fysiska kropp (den som våran mor gett oss, därför är är månen även en representant för modern i astrologin), månen symboliserar våran vardag, våra liv. Hur vi är i verkligheten kort sagt. Därför är det helt häpnadsväckande att dem absolut bästa vännerna jag har är två månlejon, och en måntvilling precis som jag själv. Vi fyra smälter ihop med hjälp av våra månar, och utgör denna härliga kombination som gör att vi faktiskt är riktigt goda vänner, trots omständigheterna (vi umgås som två par, trots att vi inte är det).

En annan fantastiskt intressant sak som jag märkte när jag slängde ihop en synastri (man lägger ihop två eller fler kartor för att se hur människor passar ihop astrologiskt sett) på mig själv, min mamma och min mormor. Föreställ er min häpnad när jag såg att ALLA vi tre är måntvillingar. Dessutom ligger min och mormors månar i konjuktion (jag har alltid känt att hon förstår mig som ingen annan), och mammas ligger i den sista dekaden (jag kommer gå igenom dessa någon dag också) på tvillingtecknet, men likt förbannat ligger den där, i tvillingarna precis som min måne gör, och mormors.

Sen har jag även upptäckt, efter en noggran genomgång av kartorna för dem människor som verkligen betytt något för mig, att dem flestas månar hamnar i vattumannen, som också är ett lufttecken, precis som min egen måne. Astrologi får verkligen en att tappa andan ibland. Jag tycker att måntecken är betydligt intressantare än soltecken, och för kvinnor är det oftast deras måntecken som representerar dem (månen symboliserar kvinnan i astrologin). så om ditt stjärntecken är fisk och du känner bara... det där stämmer inte in på mig alls, så behöver du helt klart veta ditt måntecken och får svar på alla frågor.

Sådärja, dags för lite sömn kanske? eller vad säger ni? jag är ju som tidigare nämnt en nattuggla som aldrig kan komma iväg tills sängs i tid. Dessutom har jag haft en fruktansvärd vecka med allt vad killar och kärlek heter. men det tar vi nästa gång. godnatt hörni!

Det ringde en liten klocka idag. Den där lilla klockan som har ringt sedan augusti månad skramlade till idag. Vad klockan vill? Den vill påminna mig om en väldigt stark månkonjuktion (och merkurius också). Dem vill påminna mig hur starkt jag kände (känner) för den här killen redan från början, nästan från dag ett. Trots att jag visste att han har flickvän (och jag hade pojkvän då också). Men det går inte att ta miste på, vi skulle passa fantastiskt ihop.

Soloxe och soljungfru (jordelement båda, och tecken av samma element hittar ALLTID någonting gemensamt. dessutom är oxar lite av mitt öde och min svaghet) och så måntvillingar båda två (konjuktionen). Min merkurius hemma i jungfrun, hans i tvillingarna (också hemma i sitt tecken). Vidare; min venus i vågen (hemma), hans venus i oxen (OCKSÅ hemma). Min mars i jungfrun, hans i kräftan (fantastisk kombo, då jungfrun och kräftan är en av dem få kombinationer som klickar på en gång). Vidare kommer dem högre planeterna som är mindre relevanta, men även där hamnar hans mars på min jupiter, och hans uranus, neptunus och saturnus i mitt sjunde hus (fast det är väl inget speciellt, alls som är födda mitt år har sina planeter där).

Och jag går runt och har mig över någon pojke som jag tror att jag tycker om, bara för att han råkar vara söt och heta mitt favoritnamn. När jag i själva verket är hjälplöst förälskad i vad man kan säga är nu en av mina goda vänner. En god vän som är upptagen. Väääldigt upptagen, som jag nämnt tidigare så har han och hans flickvän en sol (hans) måne (hennes) konjuktion. Dem har ett starkt band. Men jag och han är pefekta tillsammans. Och jag går runt och beter mig som om någon annan än honom spelar någon roll. Varje gång jag har kontakt med honom (ofta nog, kanske oftare än jag borde), märker jag hur lätt vi har det med varann. Det finns inga missförstånd, inga konstigheter, det bara kommer helt lätt... som det ska. I'll be gone.. in a day or two.

Någon dag kommer jag att stå där med honom, och han med mig, och vi kommer att vara lyckliga. Så här starka samband i ett horoskop går inte obemärkta förbi (hoppas jag). Säg vad ni vill säga, men det är karma det här. Vi har så många punkter i våra kartor som stämmer att den enda slutstationen för oss är med varandra. Han vet det. Han tror det. Han gissar sig till det. Jag vet det. Jag vet det. Jag är en astrolog, jag vet allt jag behöver veta.

Godnatt hörni, jag ska komma ner till jorden och erkänna att jag har en forskningsmetodtenta nu på fredag som jag verkligen behöver plugga till, och det kommer jag att göra nu innan fredag. Alla tankar på min lilla, söta granne ska åt helvete. Det är över nu. Innan det ens började. Lika bra det. så kan jag fokusera alla mina tankar på min goda vän som jag är hopplöst kär i. Och alkohol, låt oss inte förglömma min allra bästa vän , alkohol.

Jag fick något av en kalldusch häromdagen. Tjejer vet ju hur duktiga tjejer är på att läsa in sig i saker som pojkar säger, men jag tror inte ens att mitt analyserande jag gick till överdrift i denna situation.

För inte så längesen träffade jag en ung man, och han är yngre än mig, kanske är det det som är felet. I varje fall, vi träffades, vi gillade varandra, vi började umgås, vi började gilla varann ännu mer. och sen kommer kvällen då han säger "du är allt en god vän du", och det slaget... efter allt vi har gjort, alla känslor, vi har till och med haft sex... och så kommer detta. Ska jag slänga astrologin åt helvete? jag såg så mycket i våra kartor, så mycket potential. Men å andra sidan, är en jordmåne något jag behöver? jag har redan varit där, dem där jävla oxarna stalkar mig, och kommer säkerligen att göra så livet ut. Oxar, vattumän, lejon och kräftor är mina svaga punkter. Ett av varje element.

Jag känner bara att på sistone har jag VERKLIGEN börjat tycka om honom, på det där sättet att jag saknar honom när han inte är här. Och jag hoppades på att han kände likadant, men han valde andra människor framför mig flera kvällar i rad, och sedan den sista kvällen innan han skulle åka bort i fem veckor bjöd jag hem honom på middag... "du är en allt fin vän! men jag ska iväg på annat håll. ha en grym kväll". och man bara.............. tack. Precis det jag ville höra.

Om han bara visste hur rätt vi är för varann, hur mycket han kan få av mig, framför allt i kunskap, i musikväg, i erfarenhet, känslor. Han kan få MIG. Jag är en sån tjej man snubblar över väldigt sällan, en sån tjej han aldrig mer kommer att snubbla över. En av mina goda vänner frågade mig häromdagen när vi diskuterade pojkar, "är du inte rädd att han ska tröttna på dig? Typ, blir intresserad av någon annan? jag är ständigt rädd för det när jag träffar någon ny", och min reaktion var... "tröttna på mig? hah, mitt främsta vapen är just tid. Ju längre tid någon spenderar med mig, speciellt av det motsatta könet, desto mer faller dem. För det finns ingen som jag". Det må låta arrogant, men det är väl min tvillingmåne som känner sig så pass överlägsen, med det konstanta informationsflödet.

Men så kommer den här jävla fittsituationen, där jag inte kan påverka något alls. jag kan bara vänta, och hoppas på att han kommer börja sakna mig till helgen. och inte bara vilja ligga, utan bara ha mig för att jag är jag. för att jag är den enda i sitt slag.

Som tur är är jag så upptagen denna vecka med tentor och allt att den förhoppningsvis kommer att gå tillräckligt snabbt. men tänk om helgen kommer och han inte hör av sig? jag kommer att gråta floder. jag kommer att sitta hemma, knarka, supa och gråta. jag kommer att bli mitt gamla destruktiva jag. jag slutade egentligen aldrig att vara henne. jag tog bara ett uppehåll. men är han, lillen, verkligen värd detta? ja men jag tar ju vilken ursäkt som helst för att falla tillbaka i gamla vanor. jag behöver egentligen ingenting för att hamna där. och han är detta ingenting. vi ses till helgen hör ni.

Jag har alltid tyckt om att ha en plats att ventilera på, tråkigt är ju att jag är ett barn av internet, vilket gör att mina ventileringar vare sig jag vill det eller ej blir offentliga. Jag kan ju skriva för hand, men vem fan gör det egentligen?

Nej, dagens kvälls/nattinlägg ska handla om hur glad en kille gör mig, men hur perfekt hemma jag känner mig hos en annan kille. Och det har med astrologi att göra, allting har med vårt solsystem att göra, och killen som får mig att känna som om jag aldrig vill gå ifrån honom har en enkel men stark aspekt med min karta. Och det är nämligen en månkonjuktion (dvs att våra månar hamnar precis på varandra) i tvillingarnas tecken, samtidigt är det hans merkurius/mån konjuktion (i hans karta) som hamnar på min måne, vilket gör att jag vill lyssna på honom i all oändlighet, och han bara njuter av att någon vill lyssna på hans konstanta, arroganta trams. Där kommer mars/jupiter konjuktionen på ASC fram, antigen hatar man någon som hamnar där, eller så älskar man dem. Börjar gå åt hathållet för mig och honom, men jag undrar om inte det är för att jag blir så frustrerad över att han är upptagen. Och inte ens det, om han var med någon som är bättre för honom än vad jag är skulle jag kunna leva med det, men jag vet ju att han är fel ute. Klart det känns som att han är där han ska vara, för honom (han och hans flickvän har en mån/sol konjuktion, är det är en VÄLDIGT stark aspekt). Men, problemet är att han är en sådan märkbar tvillingmåne att hans oxmåne till flickvän (ja, jag har kollat allas kartor i detta sammanhang) måste fan driva honom till vansinne ibland, med sin... kanske inte tråkighet, men hon är väldigt konstant i sättet. Och tvillingar gillar ombyte, inte stabilitet. Stabiliteten står oxar för.

Jag ser hur han tittar på mig, jag märker hur svårt han har att slita blicken från mig. Han är visserligen inte den enda, och det må låta jävligt arrogant från min sida. Men jag har spenderat så många år med att fundera på vad som är fel på mig, varför ingen lägger märke till mig, att idag känns det skönt att säga, att jag ser riktigt bra ut. Och uppmärksamheten som jag har saknat från det manliga könet fram tills jag var 20, tar igen sig med råge nu. Tack för en vågvenus planeterna. Jag har nämnt det tidigare, och jag nämner det igen: kvinnor med sol, måne, venus, eller asc i vågen är vackra som få, och drar till sig uppmärksamhet. Men det var inte det jag skulle skriva om.

Mina kärleksproblem, som alltid kommer att finnas där med tanke på min fantastiska trigonkvadrat, där venus ligger i fokus tillsammans med Uranus i sjunde (!) huset, och jupiter i första, kommer nog även att ställa till det en hel del. Och idag står jag där, men en fantastisk kille som jag blir glad av i kvadrat till denna människa som jag passar ihop med på alla plan men som redan är upptagen. Är det smärtsamt? Nej. Det är spännande. Det är livet. Det är mitt liv just nu. Alldeles nyligen var jag i det här superseriösa och väldigt stabila (han var en månoxe) förhållandet, och jag trodde så naivt att det var han som skulle vara vid min sida livet ut. Tills jag började med astrologi, och insåg så mycket mer.

Idag så är jag nöjd. Jag har en kille jag trivs bra med och tycker att spendera min tid med, jag har en kille som är ouppnåelig för mig, men som jag vet har lika starka känslor för mig som jag för honom. Och han kommer förstå vikten av det med tiden. Jag behöver bara vänta. Det har jag sagt sen första veckan efter att vi såg varandra. Jag visste på en gång, att det enda vi behöver är tid. Och han känner det med, så stark är den månkonjuktionen vi har. Han har det inte bara svart på vitt, för honom är det bara någon känsla (varför är jag så starkt dragen till just henne?), men för mig är det ren praktik (i form av astrologi).

Det får bli nog med svamlande nu, jag har inte skrivit det jag tänkte från början. God helg på er, och lev det livet ni är menade till att leva. Det gör jag, och jag har nog aldrig mått bättre. =)

Att promenera. Att ligga i snön och titta på stjärnor. Att se hans leende och dem där glittriga ögonen. Att dansa tryckare i min lilla etta till fransk musik. Att få sensuell massage. Att äta god mat, dricka té och sitta vid det lilla bordet i hans lilla etta och bara prata. Att skratta. Att kramas och kyssas i soffan. Att bo så nära. Att gå förbi hans våning och undra om han är hemma. Att säga hans namn, som råkar vara mitt favoritnamn. Att umgås. Att tycka om.

Jag trodde inte jag skulle hamna där så tidigt, inte efter hur jag mådde efter att mitt förhållande tog slut. Jag trodde inte att det skulle bli så här bra, så här tidigt. Men det är det. Det är rätt jävla fantastiskt. Det kan bli fantastiskt. Jag tror att det kommer bli det. Allt pekar på det, till och med astrologiskt. Vettiga aspekter i vår synastri:

• Hans måne i konjuktion med min uranus i stenbocken. Eftersom uranus är en generationsplanet påverkar den inte alltid ett personligt horoskop, men min uranus hamnar precis på toppen av mitt sjunde hus (på descendenten som är en av dem viktigaste punkterna i ett horoskop), vilket gör att den planeten bestämmer för vad som ska ske i mina förhållanden med andra människor, den styr mitt sjunde hus. Dessutom ligger hans sol (och merkurius) i vattumannen vilket gör att han styrs av just uranus. och när han måne hamnar på min uranus i mitt sjunde hus (förhållanden), så blir jag automatiskt till en sorts perfekt partner för honom. Jag är det han förväntar sig av kvinna, jag är hans sorts kvinna. Problemet med hans måne är att den faller i stenbocken och är väldigt svag där. Jag misstänker att det är betydligt svårare för honom än för mig (och dem flesta andra människor) att reda ut och förstå sina känslor och önskningar, då hans måne inte är stark nog för att kunna hjälpa honom på traven. Den är förvirrad i stenbocken, den är kall och svag där. Min analytiska tvillingmåne kanske inte är så emotionell och varm, men den vet hur den ska sortera upp alla tankar och känslor. Hans däremot är inte alls stark. Men som sagt, min uranus hamnar precis på den, vilket får honom att känna att jag förstår honom precis, om än lite undvikande. Mitt enda problem är att jag utan hans födelsetid inte vet om hans måne evetuellt kan ligga i slutet på skytten, eller i början på stenbocken. Men hittills har jag fått uppfattningen om att det är en stenbocksmåne. Han är alldeles för lugn för att ha en skyttmåne. Men det kommer tiden att utvisa.
• Sen har vi en trevlig Venus/Mars opposition. Men vad jag förstått hitills så är det inte så dåligt som det låter. Hans fiskvenus opposeras av min jungfrumars, vilket tydligen ger en stark tilldragninskraft, men problem på sikt. Exakt vilka vet jag inte än riktigt, dessutom är jag lite osäker på just hans fiskvenus. Venus står för vad vi väljer i livet, den sorts ideal vi har (venus för pojkar, mars för flickor), dvs vilken typ av människor som vi finner tilldragande. Jag är ju inte fiskig (haha) alls av mig. Det enda jag i vattenväg kan stå för, är mitt utseende (ascendenten och första huset), och till och med där är det kräfta som gäller. Min jordliga mars däremot definierar honom alldeles utmärkt, då han har väldigt mycket stenbock i sig, och det där jordliga lugnet som han har är väldigt tilltalande måste jag säga.
• Sen funderar jag mycket på den planetsamlingen vi har som hamnar i mitt sjunde hus, det är antigen som så att jag ser honom som en ideal partner, eller att han känner att han har hamnat rätt hos mig. Problemet är att dem flesta planeterna i denna lilla samling är högre planeter (uranus, neptunus, saturnus) som inte har så stort inverkan på personlig interaktion. Men som tidigare sagt spelar just Uranus väldigt stor del i våran relation.
• En annan oerhörd trevlig sak är hur vår synastri ser ut överlag, bara en massa trigoner och konjuktioner. EN kvadrat, och EN opposition, nästan inga sextiler. Vad jag har förstått så funkar trigoner på det sättet att dem ger en naturlig positiv kraft som man inte behöver göra någon ansträning för att uppnå, det är en positiv kraft som bara ÄR där, utan något jobb. Och jag nog hittills inte sett så många trigoner i min synastri med någon alls. Det är positivt, men avsaknaden av kvadrater kan göra att energin för att uppehålla förhållanden saknas den med. Det verkar inte så nu, så tidigt, men det kan komma fram så småningom.
• Juste, en annan behaglig sak är att min nordliga månknut (det där har jag inte ens gått in på i mina astrologilektioner, men det här inlägget är nog överkurs för dem flesta ändå), hamnar på hans sol. Fördelen här är att den nordliga månknuten symboliserar det slutmål vi ska sträva mot i livet. Aspekten mellan den sydliga och nordliga månknuten är den "väg" i livet vi ska ta för att leva ut vårt öde som människa. Den sydliga är vårt förflutna, dem erfarenheter som hjälper oss att finna rätt väg och hamna på den nordliga knuten. Därav: människor som har någon koppling till ens nordliga månknut (dit vi ska sträva) är människor som utvecklar oss i rätt riktning. Dem drar inte ner oss tillbaka i det förflutna, utan istället öppnar upp den vägen vi är menade att ta i livet.

Och såklart: han är en jord/luft typ av människa, precis som jag. Elementen (eld, jord, luft, vatten) avgör vårt temperament, vad vi består av så att säga. Hur man är mot världen, och hur världen uppfattas av en. Och vi är lika i just vår uppfattning av världen.

Väldigt många punkter i vår synastri är av den bindande sorter, mycket konjuktioner, främst positiva. Så fort jag tar reda på hans födelsetid kommer jag att hoppa upp och ner av glädje. Jag har inga förhoppningar på det här, vad det nu kommer att bli. Men jag tycker om att vara nära honom, jag tycker om hans umgänge, jag tänker oerhört mycket på honom (nästan konstant), och jag ler. Jag går runt och ler. Den känslan är oslagbar.

God morgon allihop!

Vi kan väl låtsas om att den inte är halv två på dagen? Haha. Jag är en riktig nattuggla, tror det har mycket att göra med min måne (som också styr sömn, precis som många andra fysiska funktioner) som befinner sig i tvillingarna, som är tecken där hjärnan går på högvarv dygnet runt och har svårt att stänga av, med alla nya intryck som behöver analyseras, processas och lagras. Om man ändå var en månoxe... dessa människor är det fan helt omöjligt att få ur balans.

Idag ser dagen ut som föjande; pluggpluggplugg. Jag har en psykologitenta nästa vecka och det är många psykofysiklagar som ska pluggas in.

Senare ikväll (inatt), kör jag del två på planeterna.

Om det är nån som har några frågor gällande zodiaken (alltså tecknen), deras symbolik, eller något annat ni undrar över, är ni välkomna med frågor.

Min astrologiska blogg. Så var det med den liksom, skriver en gång var tredje månad. Typiskt tvillingar att aldrig slutföra något, haha. Bli besatt av en idé, börja på den, men aldrig genomföra till slut, det står jordtyperna istället för, genomförelsen.

Men ikväll bär det av med planeternas symbolism del 1.

Jag har tidigare karaktäriserat dem 12 stjärntecknen som utgör zodiaken. Berättat om dem 3 tillstånden och 4 elementen, som varje tecken hör till.

Nu är det dags att övergå till det viktigaste; nämligen planeterna. För det är inget annat än solsystemet och dess komponenter som har inverkan på våran egna planet och varandra i en fantastisk kombination av möjligheter. Ordet planet är ett latinskt ord som översätts till "vandrande stjärna." Dvs, alla himlakroppar som rör sig är planeter. Därför räknas både månen och solen till planeter, trots att solen är en stjärna. Förutom dem 9 planeterna som består även vårt solsystem av många stjärnor som i sin tur och ordning blir till stjärnbilder och bildar zodiaken. Som vi vet är planeterna alltid i rörelse, tiden är det enda beständiga, och varje planet tar olika tid på sig att slutföra sitt varv genom zodiaken som inom astrologin ses som en stor bok, varje stjärntecken är ett kapitel som har egna egenskaper, tillstånd, up and down sides så att säga. Planeter symboliserar olika delar av våran natur, och stjärntecken färgar av sig på planeter med sina egenskaper. Jag ska förklara lite noggrannare.

Deras viktighetsgrad är i följande ordning:

Solen - ingen sol, inget liv. Därför symboliserar solen inom astrologin inre styrka, den kärnan som utgör varje personlighet. Den där anledningen vi är i livet. När man säger att "mitt stjärntecken är..." menar man egentligen att solen befann sig i det tecknet när man föddes. Solen repsenterar den inre lågan som driver en, den essensen som man är född med. Man brukar säga att solen är det andliga mål i livet man ska nå så småningom för att fullfölja sitt öde. Det är inte någon sorts egenskap man besitter (ofta blir till exempel jungfruar som hade sin sol i det tecknet när dem föddes beskrivna som pedantiska och kritiska, plus arbetsnarkomaner. Och få känner igen sig, just för att solen inte har så mycket med personliga egenskaper att göra, utan snarare menas att om man har sin sol i jungfru, så bör man vara noggrann i sitt arbete, renlig och hälsosam för att må bra innerst inne. Har man sin sol i väduren, bör man vara aktiv och ta för sig nya uppdrag, hela tiden sikta framåt och leda andra människor för att få ett inre lugn). Solen representerar den inre friden som man som individ ska nå. Solen symboliserar också manlighet, och ofta känns mer i ett manligt horoskop, än ett kvinnligt. Vad jag menar med att stjärntecken färgar av planeter är följande. Solen i sig själv symboliserar allt ovanstående, men det märks på olika sätt i olika stjärntecken. Har man solen i stjärntecknet lejon, så är man oftast den person som gillar att synas, man lyser. En vädursol syns också, men den är inte lika stabil som lejonet, det är aktivt stjärntecken, och vill alltid ha allt på en gång, till skillnad från en fixerad lejon. Solen i Fiskarna är en drömmande individ, som ofta drunknar i sina egna fantasier och föreställningar. Solen i Tvillingarna är nyfiken, och solen i jungfrun är detaljerad. Solen i den kvinnliga kartan representerar även fadern och ens relation till honom och den sortens män man skulle trivas i sällskap med.

Månen - solens andra halva. Astrologer säger ofta något så luddigt som att man måste bearbeta sin måne för att nå det soliga andliga målet. Vad som menas är att månen repsenterar det fysiska, jordliga livet vi faktiskt lever. Månen är modern om ger fysiskt liv till oss, ger oss en chans att gå på denna jord. Det är det skal vi har fått här på jorden. Månen står för allt det omedvetna vi gör, våran vanor, saker vi säger för att föräldrar brukade säga så, våran uppfostan, och våran mamma. Månen är en kvinnlig planet och därför ska kvinnor egentligen kolla upp i vilket stjärntecken deras måne är för att förstå sig själva. Månen bestämmer oss som personer, våra egenskaper, sättet man tänker på, ens undermedvetna och dessutom ens fysiska hälsa; starka och svaga sidor av ens kropp. När man säger att man måste bearbeta månen för att nå solen, menar man att man måste acceptera dem nackdelar och fördelar man får i och med det tecknet månen hamnar i och leva utefter dessa: Exempel; månen hamnar i lejonet; man har överlag en stark fysisk hälsa, då lejon styrs av solen och brinner av energi (eldtecken), framför allt har man ett starkt hjärta och blodomlopp. Man gillar att synas och höras, vill visa och demonstrera sina allra bästa sidor, och blir mer och mer demonstrativ ju mindre uppmärksamhet man får. Man kan upplevas som att man sitter och solar sig i skenet av sin egen förträfflighet. Lejon har ett starkt självförtroende och är oftast dem som hörs mest i ett sällskap. Lejontecknet är ett kungligt tecken och gillar att lata sig och titta på när alla andra springer omkring. Har man månen i detta tecken är det en fördel att ha ett stort socialt nätverk där man får den uppmärksamheten man behöver, eller att hålla på med något som har med scen att göra. Syns man inte så finns man inte, menar månlejon. Man säger ofta att solen och månen tillsammans utgör kärnan för den person man är, och det mål man kommit till detta liv för att uppnå. Det är mannen (solen) och kvinnan (månen). Yin och Yang som tillsammans blir till den helhet som man är som person. För män, symboliserar månen den sorts kvinna dem i ideal ser som sin fru. Är månen i lejonet, vill dem ha en vacker kvinna som drar till sig uppmärksamhet från alla håll, hamnar månen i tvillingarna, så söker mannen en intelligent, snabbtänkt analyserande kvinna att diskutera alla livets detaljer med.

Merkurius - den lilla planeten som är den första efter solen i solsystemet. Inom astrologin symboliserar Merkurius förstånd, tal, hur man behandlar all sorts information, ens minne, sättet man uttrycker sig på, gestikulation och tankemönster. Merkurius är den budbäraren som från solen (inre önskningar) för vidare information ut till omvärlden. Merkurius är ganska lurig, och den som har en stark Merkurius i sin karta kan ofta ljuga rätt så friskt, inte leva helt enlig lagen och inte rätta sig efter normer. Människor med svåra (negativa) aspekter till Merkurius kan ofta hamna i kriminella kretsar och själva hålla på med kriminalitet. Exempel: Merkurius i tvillingarna, här mår Merkurius alldeles utmärkt (jag kommer att senare gå in på varför vissa planeter är bekväma i vissa tecken och visar sina egenskap på bästa sätt, och varför dem i vissa tecken blir negativa och svaga). Tvillingar är ett informations och kommunikationstecken, och Merkurius här blir kvicktänkt, snabb och vältalig. Planeten snappar snabbt upp signaler från omgivningen och för dem omedelbart till nya källor i en bättre version. Dem som har sin Merkurius i tvillingarna har ofta ett rikt ordförråd, har lätt för att läsa, och pratar på ett lite arrogant sätt, då dem känner sin starka, överlägsna Merkurius.

Venus - den allmänt kända kärleksgudinnan representerar nästan samma sak inom astrologin, nämligen sympati och kärlek. Venus är dem glasögonen vi bär och genom vilka vi uppfattar och kategoriserar våran omgivning i vad som är vackert och inte. Skönhet, smak, nöjen, konst, musik, färg och lukt är bara få saker som Venus representerar. Man kan säga att Venus står för vår skönhetsideal, för hur vi uppfattar vad som är vackert och inte. Smaken är bekant som baken, och vilken smak man har avgör Venus. Venus i mannens karta påvisar ofta den utseendemässiga typen av kvinna som mannen dras till. Hamnar Venus i oxen där den hör hemma och visar sina egenskaper bäst, så uppskattas den klassiska skönheten. En timglasformad figur, röda läppar, långt självfall och gärna klassiska kläder så som åtsittande klänningar, urringningar, kjolar som visar lite ben, osv. Man har lätt för att avgöra vad som passar till vad, vilken musik som passar tillfället och vad för mat som ska serveras för att alla ska bli nöjda. Hamnar Venus i den kalla och beräkneliga Stenbocken där den visar sina sämsta egenskaper så har man svårt för att urskilja det som passar i tiden och situationen. Man är ofta cynisk och säger saker som provocerar, då man har svårt att avgöra vad som uppskattas och inte. Taktkänsla är något som Venus styr väldigt noggrant.

Mars - planeten som är uppkallat efter krigsguden Ares. Men jag skulle snarare säga att Mars är den rena energin som varje människa besitter. Den energi som får en att i varje dag stiga upp ur sängen, och göra det man måste för att gå vidare i livet. Mars symboliserar konflikter och konflikthantering. Man kan säga att mars styr över två sorters energier, den produktiva och den reproduktiva. Alltså den energi som får oss att ta itu med saker och ting, och den sexuella energin. Mars i kvinnans horoskop representerar ofta den typ av mannen som hon dras till mest, som hon finner mest attraktiv. Ligger mars i jungfrun så kommer kvinnan att dras till lugna, taktiska män som märker dem absolut minsta detaljerna, och är ganska seriösa av sig. Kvinnan kan även överlag komma mycket bra överens med alla jordliga tecken, dvs; jungfrun, oxen och stenbocken. I mannens karta representerar Mars som tidigare nämnt sexuell energi, hamnar den i väduren där den hör hemma, är det sexet oförglömligt då mannens sexuella energi är en krigares energi. Sexet blir intensivt, snabbt och hårt. Ligger Mars i kräftan, där den är ganska svag, blir sexet istället ömt, nära och sensuellt. Och händer desto oftare, då kräftor har en smak för just sex. Men förvänta er inte sönderrivna underkläder och sex mot väggen. Mars repsenterar hur väl man klarar av alla livets situationer om kräver mer än vanligt av en.

Här slutar den första sfären i solsystemet, och därför räknas dem 5 första planeterna (sol, måne merkurius, venus, mars) inom astrologin till den inre, personliga sfären. Det är dem planeterna om symboliserar personen i sig, dess kärna, själ, yttre skal, dess energi och ideal. Sättet personen är på, hur den är, representeras av dessa fem planeter. Vidare följer planeter som räknas till dem högre, allmänna planeterna som inte påverkar individer i sig, utan snarare hela generationer och kulturer. Dessa är Jupiter, Uranus, Saturnus, Neptunus och Pluto. Dessa planeter tar betydligt längre tid på sig att slutföra sin cirkel runt solen, och gå igenom alla zodiakens 12 tecken. Därför påverkar dem folkmassor i större grad än dem personliga planeterna som byter tecken och aspekter till andra planeter betydligt mer frekvent. Man kan till exempel säga att dem som är födda 2004-2010 har alla sin Uranus i tecknet Fiskarna och kommer därför bli den generation där Uranus beter sig drömlikt och mer filosofiskt än vanligt. När Uranus nu (2011) går in i Väduren blir istället omständigheterna i världen betydligt mer aktiva, konfliktinställda och tekniken som är styrd av Uranus, blir ännu mer framåtdrivande. Har man en av dessa planeter i en väldig stark position (många aspekter och starkt tecken) i sin karta så känner man av även av den högre planeten väldigt väl. Är en högre planet väldigt tydlig i någons karta så brukar man säga att denna person kommer att ha en stark koppling till allmänheten, till det allmäna bruset. Jag kommer att fortsätta med dem högre planeterna i del två, då det är delvis ganska sent nu, och delvis så är jag väldigt hugrig.

Hoppas att det har varit intressant läsning.