Att promenera. Att ligga i snön och titta på stjärnor. Att se hans leende och dem där glittriga ögonen. Att dansa tryckare i min lilla etta till fransk musik. Att få sensuell massage. Att äta god mat, dricka té och sitta vid det lilla bordet i hans lilla etta och bara prata. Att skratta. Att kramas och kyssas i soffan. Att bo så nära. Att gå förbi hans våning och undra om han är hemma. Att säga hans namn, som råkar vara mitt favoritnamn. Att umgås. Att tycka om.

Jag trodde inte jag skulle hamna där så tidigt, inte efter hur jag mådde efter att mitt förhållande tog slut. Jag trodde inte att det skulle bli så här bra, så här tidigt. Men det är det. Det är rätt jävla fantastiskt. Det kan bli fantastiskt. Jag tror att det kommer bli det. Allt pekar på det, till och med astrologiskt. Vettiga aspekter i vår synastri:

• Hans måne i konjuktion med min uranus i stenbocken. Eftersom uranus är en generationsplanet påverkar den inte alltid ett personligt horoskop, men min uranus hamnar precis på toppen av mitt sjunde hus (på descendenten som är en av dem viktigaste punkterna i ett horoskop), vilket gör att den planeten bestämmer för vad som ska ske i mina förhållanden med andra människor, den styr mitt sjunde hus. Dessutom ligger hans sol (och merkurius) i vattumannen vilket gör att han styrs av just uranus. och när han måne hamnar på min uranus i mitt sjunde hus (förhållanden), så blir jag automatiskt till en sorts perfekt partner för honom. Jag är det han förväntar sig av kvinna, jag är hans sorts kvinna. Problemet med hans måne är att den faller i stenbocken och är väldigt svag där. Jag misstänker att det är betydligt svårare för honom än för mig (och dem flesta andra människor) att reda ut och förstå sina känslor och önskningar, då hans måne inte är stark nog för att kunna hjälpa honom på traven. Den är förvirrad i stenbocken, den är kall och svag där. Min analytiska tvillingmåne kanske inte är så emotionell och varm, men den vet hur den ska sortera upp alla tankar och känslor. Hans däremot är inte alls stark. Men som sagt, min uranus hamnar precis på den, vilket får honom att känna att jag förstår honom precis, om än lite undvikande. Mitt enda problem är att jag utan hans födelsetid inte vet om hans måne evetuellt kan ligga i slutet på skytten, eller i början på stenbocken. Men hittills har jag fått uppfattningen om att det är en stenbocksmåne. Han är alldeles för lugn för att ha en skyttmåne. Men det kommer tiden att utvisa.
• Sen har vi en trevlig Venus/Mars opposition. Men vad jag förstått hitills så är det inte så dåligt som det låter. Hans fiskvenus opposeras av min jungfrumars, vilket tydligen ger en stark tilldragninskraft, men problem på sikt. Exakt vilka vet jag inte än riktigt, dessutom är jag lite osäker på just hans fiskvenus. Venus står för vad vi väljer i livet, den sorts ideal vi har (venus för pojkar, mars för flickor), dvs vilken typ av människor som vi finner tilldragande. Jag är ju inte fiskig (haha) alls av mig. Det enda jag i vattenväg kan stå för, är mitt utseende (ascendenten och första huset), och till och med där är det kräfta som gäller. Min jordliga mars däremot definierar honom alldeles utmärkt, då han har väldigt mycket stenbock i sig, och det där jordliga lugnet som han har är väldigt tilltalande måste jag säga.
• Sen funderar jag mycket på den planetsamlingen vi har som hamnar i mitt sjunde hus, det är antigen som så att jag ser honom som en ideal partner, eller att han känner att han har hamnat rätt hos mig. Problemet är att dem flesta planeterna i denna lilla samling är högre planeter (uranus, neptunus, saturnus) som inte har så stort inverkan på personlig interaktion. Men som tidigare sagt spelar just Uranus väldigt stor del i våran relation.
• En annan oerhörd trevlig sak är hur vår synastri ser ut överlag, bara en massa trigoner och konjuktioner. EN kvadrat, och EN opposition, nästan inga sextiler. Vad jag har förstått så funkar trigoner på det sättet att dem ger en naturlig positiv kraft som man inte behöver göra någon ansträning för att uppnå, det är en positiv kraft som bara ÄR där, utan något jobb. Och jag nog hittills inte sett så många trigoner i min synastri med någon alls. Det är positivt, men avsaknaden av kvadrater kan göra att energin för att uppehålla förhållanden saknas den med. Det verkar inte så nu, så tidigt, men det kan komma fram så småningom.
• Juste, en annan behaglig sak är att min nordliga månknut (det där har jag inte ens gått in på i mina astrologilektioner, men det här inlägget är nog överkurs för dem flesta ändå), hamnar på hans sol. Fördelen här är att den nordliga månknuten symboliserar det slutmål vi ska sträva mot i livet. Aspekten mellan den sydliga och nordliga månknuten är den "väg" i livet vi ska ta för att leva ut vårt öde som människa. Den sydliga är vårt förflutna, dem erfarenheter som hjälper oss att finna rätt väg och hamna på den nordliga knuten. Därav: människor som har någon koppling till ens nordliga månknut (dit vi ska sträva) är människor som utvecklar oss i rätt riktning. Dem drar inte ner oss tillbaka i det förflutna, utan istället öppnar upp den vägen vi är menade att ta i livet.

Och såklart: han är en jord/luft typ av människa, precis som jag. Elementen (eld, jord, luft, vatten) avgör vårt temperament, vad vi består av så att säga. Hur man är mot världen, och hur världen uppfattas av en. Och vi är lika i just vår uppfattning av världen.

Väldigt många punkter i vår synastri är av den bindande sorter, mycket konjuktioner, främst positiva. Så fort jag tar reda på hans födelsetid kommer jag att hoppa upp och ner av glädje. Jag har inga förhoppningar på det här, vad det nu kommer att bli. Men jag tycker om att vara nära honom, jag tycker om hans umgänge, jag tänker oerhört mycket på honom (nästan konstant), och jag ler. Jag går runt och ler. Den känslan är oslagbar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag första gången fick höra om utmaningen att plita ner 100 saker som man vill uppnå i livet, så blev jag både ledsen och skrämsen. Detta var för två veckor sedan när jag gick till affären och grät samtidigt för att mina dopamindepåer var helt ur...

Qbit är gamet. Önskar att musiken alltid lät och kändes så här.   Hur känns det?   Välmåendesuckar, musikens flow genomsyrar hela kroppen och orden flödar genom sinnet, melodin leker utanpå och innaför. Mer uppmärksam, tuggar till lite då och...

Vet inte varför jag är en så romantisk själ. Borde vara mindre så, men ascendenten är en stark faktor. Hos alla. Ens ascendent är ett av trion som utgör ens persona. Dit räknar man sol, måne och således asc. (din är oxe, oxe, stenbock om du ville vet...

Åt precis den värsta carbonaran jag någonsin har smakat. 165 kronor. Otroligt ovärt. Less på att vara i singular. Ja, singular. Inte för att jag inte tycker om det, men less på att inte få kramas och stå tätt, tätt intill. Hålla hand och andas in var...

Här kommer en rusrapport som egentligen borde ha utspelat sig vid ett annat tillfälle. Och som jag egentligen inte skulle ha skrivit ner här men wtth.   Dvs inmundigandet av substansen skulle ha skett på säg en festival eller annan fet tillställn...