Har en riktigt bra kväll tbh. För två-tre år sedan hade jag haft ångest för att jag ligger hemma i min soffa och plågas i min ensamhet och inget annat i sikte. Och nu så har jag slagit mig ner i en nybäddad säng efter en arbetsvecka, ett glas rött, mat på spisen, tvätten snurrar på första våningen, sällskap i antåg och en överraskning på g. Vet ej vad det är, men misstänker droger.

Suckar en njutningssuck. Tänk att allt verkligen går över. När man är uppslukad i stunden så tror man att inget annat finns än det just nu, och kan knappt hantera det. Men så går tiden sin gilla gång och plötsligt är man i ett nytt skede i livet, ett etablerat skede som känns bra på alla sätt och vis.

Jag är nog fan lycklig ändå. Jag är inte ensam. Jag är frisk så vitt jag vet. Jag har onekligen saker att se fram emot. Jag har ett roligt jobb. Jag har en lägenhet som jag trivs i. Lägenheten bär redan så väldigt många härliga minnen. Det är nog det som får en hemmastadd. Ens saker och minnen, saker som hänt i ens bostad. Innan det är det en kall och främmande plats. Men nu kan den likställas med min studentlägenhet. Här är alla mina saker, och här är mitt liv. Upplevelser och minnen .

Jag är inte ledsen. Jag har det jag behöver. Åtminstone just nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag första gången fick höra om utmaningen att plita ner 100 saker som man vill uppnå i livet, så blev jag både ledsen och skrämsen. Detta var för två veckor sedan när jag gick till affären och grät samtidigt för att mina dopamindepåer var helt ur...

Qbit är gamet. Önskar att musiken alltid lät och kändes så här.   Hur känns det?   Välmåendesuckar, musikens flow genomsyrar hela kroppen och orden flödar genom sinnet, melodin leker utanpå och innaför. Mer uppmärksam, tuggar till lite då och...

Vet inte varför jag är en så romantisk själ. Borde vara mindre så, men ascendenten är en stark faktor. Hos alla. Ens ascendent är ett av trion som utgör ens persona. Dit räknar man sol, måne och således asc. (din är oxe, oxe, stenbock om du ville vet...

Åt precis den värsta carbonaran jag någonsin har smakat. 165 kronor. Otroligt ovärt. Less på att vara i singular. Ja, singular. Inte för att jag inte tycker om det, men less på att inte få kramas och stå tätt, tätt intill. Hålla hand och andas in var...

Här kommer en rusrapport som egentligen borde ha utspelat sig vid ett annat tillfälle. Och som jag egentligen inte skulle ha skrivit ner här men wtth.   Dvs inmundigandet av substansen skulle ha skett på säg en festival eller annan fet tillställn...