Är väl inte känd för att inte vara bitter. Dem flesta tycker att jag är en pessimist av rang. Andra kallar mig cynisk, kall och empatilös. Ej sant det minsta. Gråter av fluffiga djur och hjärtat skär sig när gamla människor skakar sig fram på gatorna. Mitt hat mot människoarten är iofs väldigt befogat kan jag tycka.

Jag har hur som helst nått nya bitterhetsnivåer idag. Det började redan imorse när en bakfull och kokainsnorig varelse i min säng väste fram "har du några kontanter? Jag har inge cash", för att direkt efter torka av sina drypande, nyvakna och kisande ögon med mitt nytvättade påslakan.

- Nej, du vet att jag inte använder kontanter. Har du redan slut på pengar?

Det hade han. Vart dessa har tagit vägen behöver jag inte ens ana, utan jag vet nog vad priset för knark är. Skulle kunna köra budgetvarianten kan man tycka, men det duger inte åt fint folk, nej det gör det inte. Istället ska det snortas fint och dyrt, fastän ens nettoinkomst är i runda slängar mindre än studiebidraget, och man inte vill jobba heltid.

Huttrande och irriterad begav jag mig till mitt påfrestande jobb och kände en viss glädje över att ha varit borta från all skit som har förpestat min hjärna och kropp i så lång tid. Jag har än så länge, på eget bevåg, klarat mig i snart FYRA dagar. omgsuccess. 

Torde inte blivit värre idag kan man tycka, men jo då, det blev det. Jag har en löjlig crush på en kollega på samma våning som är helt fantastiskt otroligt snygg och har världens bästa karta osv. 

Nu råkar jag ju inte bara veta att han har tjej, utan har efter noga internetstalking, fått reda på att de varit ihop sen 2007 och verkar sälja sin gemensamma bostad. Detta kunde såklart bara betyda två saker; köp av ny gemensam bostad eller separation. Hoppet lyfte på sin vidriga nos, men det visade sig idag att, efter en helt slumpmässig tjuvlyssning, att lyan ska bytas mot en trea för att paret väntar TILLSKOTT. Ja men precis, nu är inte ens chanser körda för att "killen gillar inte mig" längre utan nu snackar vi vuxengrejer for realz. 

De väntar barn. Friskt disktuerades det med kollegorna hur "papparollen" är så främmande och hur man bara kan "lämna bort" andras barn, och hur "oförberedd" han är, medan jag stod runt hörnet som ett tvetydigt mongo och inte visste om jag ska stiga fram eller stå kvar. Jag small i toadörren lite väl högt och vandrade lugnt förbi.

Fan också. Ska jag bara göra slut med åbäket och ge mig ut på marknaden igen? Ensam, desperat och eländig. How will I manage even. När alla andra (läs 88:or) skaffar barn och köper bostadsrätter till höger och vänster.

Ja, alla kommer att skaffa barn förr eller senare omkring mig. Så är det ba. Det visste jag att det skulle komma. Så, idag fortsätter bitterhetskalaset. Kanske ska man köpa en flaska rödvin och dricka upp den i ett nafs i soffan och smeta in sig med Ben&Jerrys i sann singelanda, för att sedan somna på golvet med sminkavtryck på badrumsmattan och välkomstmattan som huvudkudde? Bara för att känna på singellivet lite igen. Ha mina handdukar ifred och inte behöva byta sängkläder varannan vecka. Bara ha vinglas och knivar i disken och komma hem till en tom, mörk och kall lägenhet. Somna ensam varje kväll och framför allt, INTE LIGGA regelbundet. Buuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu.

Eller så ska jag ska bli ascool, skitsnygg och allmänt awesome. Sluta vara awkward och snubbla nerför trappor, undvika ögonkontakt och stå och trampa från fot till fot i mingelsammanhang. Nej, det är fan för sent. Jag är jag, på gott och ont. Någon kanske tycker att det är askul att jag verkar vara skitotrevlig fram till kl. 10 på morgonen, när jag i själva verket inte kan sätta ihop en tanke till en mening.

Idag är en sådan dag ok. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag första gången fick höra om utmaningen att plita ner 100 saker som man vill uppnå i livet, så blev jag både ledsen och skrämsen. Detta var för två veckor sedan när jag gick till affären och grät samtidigt för att mina dopamindepåer var helt ur...

Qbit är gamet. Önskar att musiken alltid lät och kändes så här.   Hur känns det?   Välmåendesuckar, musikens flow genomsyrar hela kroppen och orden flödar genom sinnet, melodin leker utanpå och innaför. Mer uppmärksam, tuggar till lite då och...

Vet inte varför jag är en så romantisk själ. Borde vara mindre så, men ascendenten är en stark faktor. Hos alla. Ens ascendent är ett av trion som utgör ens persona. Dit räknar man sol, måne och således asc. (din är oxe, oxe, stenbock om du ville vet...

Åt precis den värsta carbonaran jag någonsin har smakat. 165 kronor. Otroligt ovärt. Less på att vara i singular. Ja, singular. Inte för att jag inte tycker om det, men less på att inte få kramas och stå tätt, tätt intill. Hålla hand och andas in var...

Här kommer en rusrapport som egentligen borde ha utspelat sig vid ett annat tillfälle. Och som jag egentligen inte skulle ha skrivit ner här men wtth.   Dvs inmundigandet av substansen skulle ha skett på säg en festival eller annan fet tillställn...